Vi människor är moraliskt överens i många frågor, de flesta av oss är helt överens om att det är moralisk fel att begå brott mot andra människor och att detta på något vis bör straffas. Där någonstans stannar dock den universella moralen.
Men de flesta är också överens om att alla människor måste gör något för att stoppa klimatförändringarna, eller åtminstone mildra dess effekter. De allra flesta är också överens om att det är fel att medvetet plåga djur, eller orsaka dem onödigt lidande. Alla har en grundtanke om vad som enligt dagens ideal är rätt och fel. Att göra rätt enligt de rådande idealen är något som hos vissa förväntas ge beröm och få en att känna sig som en god människa.
Idag är det mycket lätt att dela med sig av sin godhet i alla sociala medier, och på så vis framhäva sig på bekostnad av andras bristfällighet. Köra intervaller i löpspåret efter jobbet innan barnen hämtas från skolan och sedan köpa ekologiskt mat, laga allt från grunden och äta en fantastisk familjemiddag. Detta ryms förslagsvis inom fyra eller fem bilder på Instagram, eller i värsta fall i ett kollage med en blommig ram runt. Visst kan det få en att kräkas?
På liknande sätt kan det ibland kännas som att den miljömedvetna människan utövar sin förträfflighet i det klimatsmarta livet med fullständig transparens och hållbarhet. Jag som ekologisk bonde och debattör inom miljö och klimat ifrågasätter ständigt mig själv, och är livrädd för att framstå som en galen ekoaktivist som anser mig vara bättre än alla andra. Det ska vara kul att rädda världen, och min övertygelse är att man måste stå på människans sida för att lösa framtidens utmaningar vad gäller miljö och klimat. Just människan lyfts ofta som något negativt i dessa debatter, som orsaken till allt det dåliga. Visst är det människan som orsakar de största utsläppen av växthusgaser genom användning av fossila bränslen. Varje dag som går utan att vi slutar med det är ett bevis för mänsklighetens bristfällighet. Vi ska dock komma ihåg att människan har åstadkommit och kan åstadkomma fantastiska saker, bara vi kommer överens och jobbar mot ett gemensamt mål. Det är att ställa sig på människans sida.
Tyvärr ställer avvägningen mellan att veta vad som är rätt och fel, och att pådyvla andra sin egen moral, till det för många. Detta är miljörörelsens, djurrättsrörelsens och klimatrörelsens stora utmaning. Det spelar ingen roll hur stor moralisk rätt man har i sina åsikter och visioner, så länge den stora massan känner sig påtvingad ett bättre vetande från någon som ifrågasätter ens sätt att leva. När förhållandet blir detta är det inte revolution att byta all mat till ekologisk, eller att väga sina levnadsvanor mot vad en flygresa till Thailand kostar i växthusgaser. Revolutionen blir då istället att köpa antibiotikapumpad kyckling, dricka läsk med e-nummer och köra stadsjeep till jobbet. Gläns inte med din miljömedvetna gloria på bekostnad av andras bristfällighet, framhäv istället att alla människor gör flera val varje dag. Flera av de valen kan påverka världen på ett bra sätt, om bara tillräckligt många människor väljer rätt.
Adam Arnesson
Publicerad i Skånska Dagbladet 2016-09-19
